Pain is weakness leaving the body
Det är så typiskt mig. Klockan är snart sju och jag har inte ens börjat packa för min resa som börjar imorgon bitti. Och nu har jag satt mig i en situation som gör det omöjligt för mina små hjärnceller att koncentrera sig på kläder.
Jag försöker dock laga mina trasiga tankegångar, genom faktumet att jag imorgon ska äta, och ha det gott med en av de finaste vännerna som jag har. För jag menar, hur många har egentligen en vän som bokar en utomlandsresa och femstjärnigt hotell till en i födelsedagspresent?
Nej, usch, jag kan inte ens förklara hur tacksam jag är.
Thank you, my wonderful Gareth!
Kommentarer
Trackback
