Mia Elisabeth

Så där ja, nu är det bara flanellskjortan och de nya jeansen som ska ner i väskan. Sedan är jag färdig. Min älskade svarta favorit tröja är dock spårlöst försvunnen och det gör mig riktigt ledsen. Jag hoppas att mor min hinner finna den innan onsdagkväll, då hon kommer och kramar om mig en sista gång innan midsommar. Annars får jag väl helt enkelt klara mig utan den. Det kommer dock att bli surt.

Nå ja. Vad mer kan jag säga?
Det är fascinerade hur mycket kläder man hittar när man letar i sin egen garderoben. Jag har aldrig insett att jag har så mycket plagg i det där lilla rummet. Det jobbiga är bara att mycket av de känns för extremt, urringat, stort eller bara konstigt. Ändå inte tillräckligt konstigt för att kastas bort.

Jag har föresten bestämt mig för att ta med mig datorn upp till Ö-vik. På det sättet blir det både lättare att förvara bilder och hålla kontakt med omvärlden. Vi får bara hålla tummarna för att familjen har trådlöst internet i huset. Det är liksom att föredra.

Nej, gud, det blir bara nonses skrivet idag. Jag lovar er att försöka göra lite bättre och intressantare ifrån mig i fortsättningen. Jag har bara känt mig lite konfundersam över vad jag egentligen borde, och inte borde våga skriva om mig själv och mitt liv så här offentligt.

Jag ska ta mig en funderare,
och så hörs vi senare.