Your beauty is beyond compare!
Dagen har varit väldigt lugn, och har egentligen inte bjudit på allt för mycket.
En lathets-pizza och en mysig fikastund på UH tillsammans med vackra Fanny.
Föresten så saknar jag Thailand något fördjävulskt idag.
Maja la ut bilder på min underbara värdfamilj där borta, och jag trodde helt seriöst att jag skulle brista ut i gråt. Dem var så fina, så otroligt älskvärda.
Det är synd att språkbarriären gör det så svårt att hålla kontakten nu när man lever, och bor i två skilda världar.
Föresten så är det dem som målar ut den andra bilden i detta inlägg, till ett så vackert porträtt. Jag hoppas så innerligt att jag ska få hålla om dem någon gång igen. Att jag någon gång ska få berätta för dem hur mycket jag uppskattade deras gästvänlighet och kärlek, och att jag absolut inte lämnade Thailand av missnöje, utan av personliga tvång.
Dem är och förblir i mitt hjärta, för evigt.
Om dem ändå kunde få veta det...
Kommentarer
Trackback
