Can you please release me?


Det var inte länge sedan som de allt för trånga väggarna, de mörka fönstrerna med allt för mycket melankoli, och ditt smutsiga vattenglas, dominerade hos mig. Det var inte länge sedan som jag lät dig komma förbi,

men om en vecka har jag återigen klarat av en målstolpe,

och även fast att det gör ont.
Så fruktansvärt ont

har jag faktiskt tagit mig ända hit,
och det är inte dags att vända om.


Nej, det är inte dags att vända om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0