Oh babe, let me be your cornflake girl


Imorgon börjar min första riktiga universitetskurs och jag är hetare än någonsin. Inte utseendemässigt, utan febermässigt.

Det är inte lika bra, men får duga det med.

Det ska ju trots allt märkas att man har blivit nollad i två veckor.
Eller hur var det nu?

We've all been sorry, we've all been hurt, but how we survive is what makes us who we are.


Let your light shine.
Be a source of strength
and courage.
Share your wisdome.

Radiate love.


Blame it on the boogie, the boogieloogiedoogie, baby. Yeah, just blame it on the boogieloogiedoogie!


Om fem dagar ska jag få kyssa dem där läpparna igen. 
Dem där läpparna som fick hela min kropp att segla in i någon slags kärleksoas.

Ja, Jag ska återigen få dra mina ensamma fingrar genom hans hår, och låta hans lukter smeka alla mina sinnesorgan. Jag ska återigen låta mig sväva bort en stund, för att sedan bli väckt av en känsla som bara han kan få mig att ha.

Jag är glad. Så fruktansvärt jävla glad.

För det är med dig som jag ska va,

min älskling, min vän och tappraste soldat.

We have a little world of our own


Jag sitter just nu för stunden och räknar på ekonomin och lediga dagar.
För den 25te september ska vi alla ses igen under ett och samma tak.

Vi ska skratta, gråta och njuta av varandras sällskap samtidigt som vi ska visa upp våra slutprodukter av utbytet. Och jag vill vara där.

Jag ska vara där!

Åh. Åh. Åh. För jag saknar er så fruktansvärt, mina förfärligt snygga människoliv!

Det hoppas jag att ni vet om!

Easy on the eye


Jag hade tänkt uppdatera er om mitt mående, men hur ska jag någonsin kunna göra det när jag aldrig har känt mig på något sätt nära det här tillståndet förut?

Jag har verkligen funnit mig själv!

Jonas kommer upp till mig om åtta dagar. Jag har fått äran att lära känna hur många fina varelser som helst och jag känner mig verkligen rätt placerad när det gäller kurser och utbildningsområden.

Så vad mer kan jag egentligen göra än att bara njuta av nuet?

Jag är kär
Totalt jävla kär i livet och min karl.

Så är det bara, och nu vet ni det.

You took something perfect and painted it red



Det känns en aningen läskigt.
I övermorgon börjar det riktiga universitetslivet,

och det var typ allting som jag ville få sagt.

Oh babe, you are occupying a good-sized apartment in my brain


Idag har jag njutit av att vara vuxen,
och alla som bor ensamma vet vad jag menar med det.

nämligen kaffe och choklad till frukost och lunch.

Oh, vad jag har det bra!

You are an island of such great complexity, hunney


Mamma, pappa, barn i Luleå, den 13 augusti 2010

Another sunny day

Innan jag går ut på dagens upptäcktsfärd,
tänkte jag presentera er för min nya älskling.

Han heter Fiona, och tillsammans ska vi möta världens alla skitar.



Underbart, skulle jag våga påstå!


Younger than today

För 40 år sedan bodde min älskade pappa i Luleå.
Nu, betydligt många norrsken och jordsnurr senare, tar jag över där han en gång slutade.

För att göra det så fullständigt korrekt som möjligt,
besökte jag igår tillsammans med honom och mamma, myrstigen. Pappas barnahem.




Jag har aldrig sett min pappa så ung.
Det var som om han omdanades till sex-sju år och varendaste vatten pöl var en kapabel lekplats.

Ja, varendaste kotte och pinne blev symboler för unga dagar, och man såg verkligen nyfikenheten eskalera i hans små gröna ögon,

Det var en mäktig känsla att få skåda, må jag lova.

En söt liten bildresumé

'

Förrförra helgen for min vackra lilla familj ner till Skåne för att hälsa Linnea Ruth välkommen till jorden, och för att vara närvarande på den lilla krabatens första kyrkliga event, nämligen hennes dop.

Mitt i allt kom jag även på att lilla Linnea är min första riktiga syssling.
Mys-pys på den faktan!




En vecka senare blev det släktmys igen, men denna gång på min baksida. Hampus och jag skulle nämligen kramas om och firas.

Ellen och Jonas var även närvarande.
Dem två individerna ligger mig varmt om hjärtat, må jag lova.



Häromdagen fick jag även äran att träffa familjen-mys igen.
Jag är så otroligt tacksam för deras gästvänlighet och deras kärlek som aldrig tycks ta slut.

Tack Åse för de vackra glasen också.
De står nu elegant i mitt vetrinskåp.

Oh, ja. Puss puss puss på er och dig.

Ni är så fruktansvärt fina, ska ni veta.
Jag hade inte kunnat få en bättre värdfamilj än er.


OCH BAH-BAH-BAH, vart är jag just nu?


Jo, här
. I min vackra lilla lägenhet.
Fler bilder får ni på den när allting står på sin plats.

Jag är så fruktansvärt glad över den.

Nu saknas det bara en Jonas som inredningsdetalj inuti.
Och så en massa vin förståss.

Så det så!


Mer får ni veta en annan dag.

Jag ska lämna er med eran avundsjuka över min vackra lilla lya en stund nu,
och ta mig en liten promenad tillsammans med päronen som är på besök.

xxx

Det är så jag säger det


Nu är den riktiga anledningen till bristen av bloggning officiell och namngedd. Ansiktet är uthängt, och jag är lyckligast i hela världen.

I alla fall låter jag mig tro det.

Jonas, heter han och jag fann honom någonstans i hettan av jobbets ugnar.
Mer får ni veta en annan dag, för just nu har jag inte tid.

Ni ska dock få veta att han är bra. Så fruktansvärt oemotståndligt bra.

Min karl.

RSS 2.0