You belong with me
Grattis på din absolut största dag någonsin, vackraste du.
Jag önskar verkligen att jag hade kunnat vara där hos dig.
The only thing that stands between a person and what they want in life is the will to try it and the faith to belive it's possible.
Med ömma fötter har jag återigen hamnat på Rodervägen, med den vackra mysfamiljen, min. Den här helgen har varit helt genuin underbar.
Jag har ingenting alls att klaga på.
Vad jag borde skriva och inte, vet jag inte.
Jag vill inte missa någon av alla de vackra detaljer som jag har fått uppleva,
så helst hade jag nog skrivit en hel bok,
men det har jag inte tid eller ork för just nu.
Just nu lockar bara den där pizzan Jörgen nämnde innan hann sprang ut en sväng på ö-viks gatorna, för att återigen få upp en puls, högre än normalt.
Så ni får nöja er så här, med bilder som säger allt.
Och ord som säger, absolut ingenting.
Some say love grows when you know you're about to be apart
Idag är mina tankar hos dig.
Det är kärlek, och det finns inget känt tal som passar in. Det är kärlek, och hon är bara min. Min, min, min.
Jag fick nyss en liten knas-chock, då jag insåg att min msn-lista fattade en av de vackraste människorna som jag har äran att få dela mitt liv med. Nämligen, min Sofie. Min vackraste Sofie.
Hur har det någonsin kunnat hända?
Vi väntar på en bättre chans, som om en sådan fanns, som om man trodde att den snart dök upp någon annanstans.
Under kvällens senare timmar har jag försökt att rensa ut bland mina swy-bilder.
Nu, inte ens en tiondel utforskad, har papperkorgen utökat med 5.678 bilder.
Behöver jag ens berätta för er att min dator har varit trög på senare dar?
Nu, inte ens en tiondel utforskad, har papperkorgen utökat med 5.678 bilder.
Behöver jag ens berätta för er att min dator har varit trög på senare dar?
End of chapter two.
En av de saker som jag älskar allra mest med Örnsköldsvik och barnfamiljslivet,
är att jag återigen får pröva på allt det där som jag en gång har fascinerats av.
Idag stod jag för första gången på flera år, på ett par inlines, till exempel.
Jaysan med, men för första gången någonsin.
Helt otroligt kul var det faktiskt!
Och tro det eller ej, men vi har alla benen kvar.
Även fast att tiden har jagat oss ut ur en vår, står himlen oskyldigt blå.
Hela morgondagen ska spenderas i ett stall, lite utanför ö-vik.
Jag är i extas. Det här känns helt fruktansvärt bra.
- Jag hoppas att havremopparna känner likadant!
Säg mig lille vän, ska vi ses i himelen? Du har väl inte syndat i ditt liv? Du ligger väl och ber? Snart finns du inte mer. Jag kommer att sakna ansiktet som du har när du ler.
Igår lurade jag ut min parkamrat på en fem kilometers promenad.
Du är tokig, sade han till mig och log, som om han ändå tyckte att det var helt okej.
Jag nynnade på en sång i mitt huvud om att de lantliga vägarna skulle leda mig hem, till den plats som jag hörde hemma på. Till den plats som du och jag skulle ha älskat så.
Jag kanske inte fann dit, men jag fann frid.
Och det kanske är lika bra, det med.
I alla fall så intalar jag mig det.
(Bilderna är från mitt hejdå i Thailand föresten. Gud vad jag saknar Nong Khai nu)
Tänk om man kunde alla dem där orden som spelas i sången när filmen är slut. Tänk om man kunde sjunga dem till dig nu.
Idag har min vackraste lillkusin haft sin konfirmation i Fresta kyrka.
Jag har henne i mina tankar, och hoppas djupt att hon har rock'at i kyrkan.
Du är superbra, vännen min!
Yesterday once again
Bilderna är från Thailändarnas första dag i Sverige.
Tanken på att det snart är dags för deras sista, gör mig alldeles gråtfärdig.
Hur ska jag någonsin klara mig utan min Jay?
och alla andra också för den delen?
Jisses Amalia. Jag har verkligen lärt mig att känna lycka tillsammans med dem!
Det kommer att uppstå en sådann fruktansvärt tomhet utan deras skratt och tokirier.
Dude, I totally miss you!
Tropisk värme i Stockholm. Allt för att lilla söta Jaysan skulle få känna sig precis som hemma.
Eller något.
I feel drunk, but I'm sober. I'm young and I'm underpaid. I'm tired but I'm working, Ye-a.
Modebloggarna har tagit över planerna för sommarens inköpslistor.
Över allt står det inlägg hit och dit om vattenfastmascara och randiga båtmanströjor, som om det inte alls var så det var sommaren innan denna, eller den innan det heller.
Hursomhelst förstår jag mig inte riktigt på detta.
Jag menar, man kan bli hur tjusig som helst om man håller sig till budgetens vattenlösliga mascara en solig sommardag med vattenkrig i trädgården.
Håller ni inte med mig?
Över allt står det inlägg hit och dit om vattenfastmascara och randiga båtmanströjor, som om det inte alls var så det var sommaren innan denna, eller den innan det heller.
Hursomhelst förstår jag mig inte riktigt på detta.
Jag menar, man kan bli hur tjusig som helst om man håller sig till budgetens vattenlösliga mascara en solig sommardag med vattenkrig i trädgården.
Håller ni inte med mig?
Hennes kläder följer inga enkla regler om obalans, men hon har en stil som man hade kunnat vänta länge på om man bara kunde få en chans.
Efter två koppar kaffe, en lång dusch och lite godis i kistan, känns allt så mycket bättre, och jag är redo att bemöta världen med som utan dig i den. Ty, jag är lycklig. Jag är glad, och så fruktansvärt vackert levandes på denna jord varesig du är i den, eller ej.
Jag har fått jobb idag också. Jag blev måttligt förvånad när de ringde upp mig efter så kort varsel (Jag sökte häromdagen), men det kändes så fruktansvärt rätt.
Jag hoppas nu bara att mitt engagemang håller sig kvar tills den 11 september, då utbildningen skall äga rum. Jag brukar vara duktig på att ramla ut och in ur sådant, men denna gång så känns det faktiskt riktigt bra, så nu får ni hålla tummarna för mig.
Ty, jag har flyt idag. Jag har kraften att andas på egna ben. Jag har styrkan att leva ett lyckligt liv.
Ja, varesig du är i det, eller ej.
Will I ever see you smiling back at me again?
[Stockholm, daterat den fjortonde maj, 2010]
<3<3<3
En sådann där kärlek som inget annat kan jämföras med.
I saved the world today
På grund av min lilla bloggpaus, har ni missat mycket som har skett.
Bland annat har ni missat att jag och Jay spenderade en dag i Sigtuna tillsammans med min högst älskade mamma, under mitt stockholmsbesök.
Bland annat har ni missat att jag har funnit ett nytt älsklings café.
Eller nytt, och nytt.
Cafét heter tant Brun och har legat på samma ställe i över 400 år.
Det har bara tagit ett tag för mig att hitta dit.
Från och med nu ska jag dock rekommendera det helhjärtat.
Även fast att det troligtvis inte behövs efter så många år i branschen.
Mittlägrets höjdpunkt
Ordagrant till och med.
You are so much worth loving for
Sommaren har verkligen dykt upp.
Snöhögarna som ännu spydde ut sin stolthet när jag for ifrån Ö-vik, har smält bort och ersatts av mossa, gräs och blomstrande tecken av solsken.
Det känns underbart,
och jag inser sakta att årets bästa årstid nu är här för att stanna.
Det finns ingen som njuter av det mer än jag.
Det är synd att denna stad äger en tomhet när det kommer till uteserveringar dock, men det är som den gamla skrockan en gång sa:
Det finns alltid plats för en smula förbättring hos lyckan,
och aldrig kan man vara riktigt nöjd.
Bara förskräckligt nära den känslan, och det är jag nu!
Nu, nu, nu!!
Cry me a river, woman!
Min spotify kräver nu att jag betalar premium-avgiften innan jag använder programmet igen. Jag är i chock och tårar.
Jädra helskotta.
Jag som inte alls har ekonomin att utöka de måntliga avgifterna.
Jädra helskotta.
Jag som inte alls har ekonomin att utöka de måntliga avgifterna.
Rakna, juub juub
Nu är vi tillbaka från Domsjö-mittlägret och Stockholm,
så nu kan ni återigen andas ut, cause' I am baaack!
Wihue...
How can you lose what you never had?
Om ett litet, litet tag ska jag och Jaysan åka iväg på mittläger.
Jag kommer därmed verken ha tillgång till mobil eller dator,
men ni kan andas, älskade ni, för på onsdag ses vi igen.
Troligen både här och på stockholms gator.
Det känns helt f*cking underbart!
I will pretend that I will kiss them. The lips I have been missing.
En lätt berusad man smyger sig fram tilll mitt och Fannys fikabord på UH.
Han: Ehmn, jag undrar bara. Vad jobbar, eller pluggar ni med, flickor?
F: Vi jobbar eller pluggar inte alls, men ändå är vi inte arbetslösa. Klura på den.
Han: (ytterst förvirrad) Ja.. men eeh... hm... åh... Då är ni ju Moderater.
The truth is, everybody is going to hurt you. You just gotta find the ones worth suffering for.
Oh baby, it's not me. It's you!
You, you, you...
Shine a little, love
Igår gick Jörgen ut med den stora nyheten. Han älskar thai-mat.
Åse blev helt till sig, och den stora makeover'n startade...
men jag är ledsen, älskade värdmamma. Matlagnings-skillsen bosätter sig inte i ens kropp bara för att man råkar se ut som en asiat. Det krävs lite mer än så,
även fast att det faktiskt var ett jäkligt tappert försök av dig.
Åse blev helt till sig, och den stora makeover'n startade...
men jag är ledsen, älskade värdmamma. Matlagnings-skillsen bosätter sig inte i ens kropp bara för att man råkar se ut som en asiat. Det krävs lite mer än så,
även fast att det faktiskt var ett jäkligt tappert försök av dig.
Oh, hej hej rännan. Hej hej!
Ni behöver inte säga det, för vi vet redan om det.
Snyggheten ligger i familjen.
All of the world is falling in love
Jay: Laddar du dina kamera-batterier till imorgon?
Mia: Jag lovar!
Jay: LOVA?
Mia: Absolut. Jag lovar! Inga tveksamheter i världen.
Jay: (morgonen efter) Har du laddat batterierna?
Mia: ...
Mia: Jag lovar!
Jay: LOVA?
Mia: Absolut. Jag lovar! Inga tveksamheter i världen.
Jay: (morgonen efter) Har du laddat batterierna?
Mia: ...
Only time will tell
Jag tjuvläste lite på facebook (ja, man kan få reda på allt där),
och fick mig en riktig chock när;
"Har köpt en ny symaskin och syr och stickar till den lilla som väntas komma imorgon"
dök upp på skärmen.
Tydligen kanske mitt första kusin-barn anländer till denna jord imorgon!
Spännande, spännande.
Please don't stop the rain
Sedan jag sist skrev här, har jag spenderat tre timmar på en frisörsalong, shoppat med min underbara värdmamma, ätit två härliga middagar, fikat med Fanny och jobbat på världens härligaste lillmyran.
Jag har också skaffat mig lite vuxen-pyssel,
så ikväll ska jag och Åse plocka fram våra kreativa sidor.
Så det så.
I need some fine wine, and you, you need to be nicer
Om åtta dagar kommer jag och jay att befinna oss i stockholm ett tag.
Våga inte glömma bort att komma och krama om oss då!
För vi, eller rättare sagt jag, har saknat er något helt otroligt.
~
Like a loser's reach
Too slow & short to hit the peaks
So lost & alone - trying to get home.
Can you please release me?
Det var inte länge sedan som de allt för trånga väggarna, de mörka fönstrerna med allt för mycket melankoli, och ditt smutsiga vattenglas, dominerade hos mig. Det var inte länge sedan som jag lät dig komma förbi,
men om en vecka har jag återigen klarat av en målstolpe,
och även fast att det gör ont.
Så fruktansvärt ont
har jag faktiskt tagit mig ända hit,
och det är inte dags att vända om.
Nej, det är inte dags att vända om.
I stepped on a cornflake, now i´m a cereal killer
Är det konstigt att jag blir alldeles hjärtevarm av dessa krabater?
Nej. Jag skulle inte tro det!
Dude, I totally miss you
Idag var det meningen att vi skulle lära oss att dansa breakdance.
Jag kände mig som en heffaklump som försökte dansa break-a-leg istället.
Om det tycker vi
inte.
It's all coming back to me now
All through the night
10-05-01, 18.21.
Det är Lördag, och sex vackra swy-människor står samlade i ett kök. Det osar av kärlek och någonstans i mitten av rummet dundrar fina substantiv ut.
Allting känns bra, och för en liten stund låter sig världen gå vidare utan oss i,
men det gör ingenting.
Nej, det gör ingenting,
så länge som vi är varandras armé
Jag tänker att någon gång, någonstans, kanske vi kan besanna orden om Fannys kollektiv.
Plus massa karlar,
damer
och skrikande barn.
Plus en dig, en dig, och en mig i dina alldeles för stora tröjor.
10-05-02, 17.21
Det är en annan dag, och sakta börjar en Åse och en Jörgen runda av en äventyrs-aktivitet med massor av uppblåsbara puffarmar, vattenrutchelbanor och dova skratt.
Barnen ger ifrån sig misstyckande gnyl,
men inser snart att en viss John Blund är på väg förbi.
och det blir en genuin tystnad i den lilla bilen hem.
och tystnaden,
tystnaden
och tystnaden består.
23.21
Mobilen vibrerar. Jag tänker inte mer. Kollektivet är borta.
Och jag inser sakta,
Det är så här som det känns.
Det är så här som det går
när man låter den som man älskar gå,
och jag tillkallar sakta min vackraste armé.
Det är Lördag, och sex vackra swy-människor står samlade i ett kök. Det osar av kärlek och någonstans i mitten av rummet dundrar fina substantiv ut.
Allting känns bra, och för en liten stund låter sig världen gå vidare utan oss i,
men det gör ingenting.
Nej, det gör ingenting,
så länge som vi är varandras armé
Jag tänker att någon gång, någonstans, kanske vi kan besanna orden om Fannys kollektiv.
Plus massa karlar,
damer
och skrikande barn.
Plus en dig, en dig, och en mig i dina alldeles för stora tröjor.
10-05-02, 17.21
Det är en annan dag, och sakta börjar en Åse och en Jörgen runda av en äventyrs-aktivitet med massor av uppblåsbara puffarmar, vattenrutchelbanor och dova skratt.
Barnen ger ifrån sig misstyckande gnyl,
men inser snart att en viss John Blund är på väg förbi.
och det blir en genuin tystnad i den lilla bilen hem.
och tystnaden,
tystnaden
och tystnaden består.
23.21
Mobilen vibrerar. Jag tänker inte mer. Kollektivet är borta.
Och jag inser sakta,
Det är så här som det känns.
Det är så här som det går
när man låter den som man älskar gå,
och jag tillkallar sakta min vackraste armé.
I had rather dance with you
Jag tror att jag pumpade ur all energi från min stackars parkamrat igår.
Han sover fortfarande!
(För er information har det inte varit en enda morgon, under hela vårat utbyte, i både Thailand och Sverige, som han inte har vaknat innan klockan åtta/nio.)
Jag börjar nästan bli orolig.
What am I to you?
Det blev en otroligt lugn valborg, som började inne i stan tillsammans med hela swy-gänget, och avslutades med en mysig spelkväll hemma hos Evelina och Joy.
Där emellan hann jag lysa av glädje, äta en härlig, grillad middag tillsammans med värdfamiljen och gäster, samt se den lilla, värmande brasan i Bonäset.
Jag hann också sakna din värmande hand i min,
och dina alldeles för mjuka läppar mot mina egna små.
Det du.
